Kidnappningsdrama vid Strandvägen 59

Fredag den 7 mars 1980 har miljonären Tomas Philipson, 35 år, bestämt sig för att besöka ett bageri på Karlavägen. Precis som han brukar, har han i god tid pratat med familjens chaufför om att bli hämtad vid sin bostad på Strandvägen 59, klockan 10.30.

Det är ungefär vid den tiden som Philipson brukar uträtta sina ärenden. Ibland kommer chauffören tidigare, men just den här dagen har han redan på morgonen hämtat Tomas Philipsons mamma, Märta, som skulle iväg på sitt håll.

Misstänkt blå skåpbil

När chauffören kommer till porten vid den prestigefyllda adressen ser han en blå skåpbil, som är parkerad på trottoaren precis framför porten.

– Jag trodde att det var någon i huset som hade beställt färdtjänst, att de som stannat bilen bara väntade har privatchauffören uppgett i senare polisförhör.

Samtidigt gör Tomas Philipson sig klar för att gå ner till chauffören och den väntande bruna Mercedesen. Ett självklart bilmärke för den unge miljonären som är arvtagare till bilkungen Gunnar Philipson, en legendarisk Mercedeshandlare, som gått bort 1970 och efterlämnat en förmögenhet till sin änka Märta och sönerna Tomas och Aje.

Överfallen bakifrån

Tomas kommer nerför trapporna för att öppna den tunga porten, när han plötsligt blir överfallen bakifrån och hans armar blir låsta, och han knuffas så att glasögonen ramlar av. Han känner samtidigt hur något starkt sprutas in i ögonen på honom och skriker av smärta och ångest. 

Förutom mannen, som stått och lurpassat i entrén, kommer nu ytterligare en man och knuffar Tomas Philipson in i den parkerade skåpbilen genom den skjutbara sidodörren. Miljonären skriker på hjälp men blir samtidigt slagen i bakhuvudet, troligen för att sluta skrika. 

Philipsons privatchaufför i sin bruna Mercedes mer anar än ser att det händer något, men förstår inte vad, eftersom den parkerade blå skåpbilen skymmer hans sikt. 

– Då startar skåpbilen och kör därifrån i hög fart, har privatchauffören berättat i polisförhören. Samtidigt kommer en av Philipsons grannar rusande till min bil och skriker: Tomas har blivit kidnappad, vi måste åka efter.

Inlåst och nerblodad

Chauffören agerar snabbt och kör efter skåpbilen, där Tomas Philipson står nerblodad i ansikte och på kläder och inifrån bankar på fönsterrutorna i bakdörren. 

Vansinnesfärden går på gatorna i kvarteren nära Strandvägen. Över trottoarer, parkplanteringar och mittremsan på Valhallavägen. Under färden stannar skåpbilen och en av kidnapparna hoppar ur och försvinner. Sedan går biljakten vidare till Karlaplan, där kidnapparna kör upp på trottoaren nära en av ingångarna till t-banan.

Där lämnar han skåpbilen brådstörtat med startnyckeln kvar i bilen och tända strålkastare och försvinner ner i T-banan. 

Samtidigt öppnas bakdörrarna till skåpbilen och Tomas Philipson vacklar ut. Blodet forsar från hans huvud och han kan knappt se, utan glasögon och med irritation från ammoniaken som tidigare sprutats i ögonen.

Spaningstips gav resultat

Philipsons privatchaufför och grannen hjälper in honom i Mercedesen och sen körs han omedelbart till akuten på Karolinska Sjukhuset.

I rättsintyget som jourhavande läkare har utfärdat beskrivs två sårskador i huvudet och en lätt rodnad i vänster ögas bindhinna. 

Genom spaningstips och vittnesförhör fick polisen fram uppgifter om en av de två gärningsmännen, den man som springande försvann från skåpbilen ner i t-banan vid Karlaplan.

Som så ofta hade vittnena uppfattat mannens utseende på helt olika sätt. Ett vittne beskriver honom som ”vanligt svenskt utseende, med råttfärgat hår”. Ett annat vittne tyckte att han var ”svartmuskig, såg ut ungefär som en pizzabagare”!

Men det som fällde mannen och till sist gjorde att han dömdes till åtta års fängelse för människorov var de bevis, som han oförsiktigt hade lämnat kvar i skåpbilen.

Fingeravtryck, rep och metalltråd

Där fanns en sprayflaska (sån som man brukar duscha krukväxter med) med mannens fingeravtryck. I flaskan fanns rester av hushållsammoniak. I lastutrymmet, som för övrigt var ordentligt nedblodat från de sårskador som Tomas Philipson hade, fanns även en revolver (startpistol av märket Arminius med kaliber 9mm) och en kikare.

En meter bakom bilen hittade polisen en plastkasse från en matvaruaffär i Sollentuna. I påsen fanns bland annat en burk svartpeppar, rep och metalltråd.

På det viset kunde polisen börja lägga bevispussel och kidnapparen greps.

Numera, 40 år senare, lever Tomas Philipson i en helt annan del av Stockholm och för ett lugnt och tillbakadraget liv. 

Strandvägen är för honom för evigt förknippat med det dramatiska överfallet den där marsdagen 1980 när han bara hade tänkt åka till bageriet.

Kidnappningsdrama på Strandvägen

Miljonären Tomas Philipson kidnappades utanför sin bostad på Strandvägen 59.

Mer om strandvägen Idag

Varför gräver man på Strandvägen?

I sista delen av Strandvägen, mellan Djurgårdsbron och Berwaldhallen finns grävmaskiner i fullt arbete. Resultatet kommer att bli den nya Spårväg City.
Tanken är att den spårbundna trafiken ska fortsätta vidare från Djurgårdsbron till Ropsten och sedan ansluta till Lidingöbanan vidare till Gåshaga Brygga. Runt år 2030 beräknas Spårväg City vara 15,9 km lång.

Avloppet från skandalhuset klart i september

En fastighet på Strandvägen har under 80 års tid släppt ut orenat avloppsvatten till Djurgårdsbrunnsviken. Stockholm Vatten har känt till förhållandena i flera år.

-Nu äntligen börjar arbetet med ett godkänt avlopp från fastigheten på Strandvägen, säger Catharina Wikström Erlandsson, på Stockholm Vatten. Arbetet ska vara klart under september.

Nu finns Ebbas konstverk på Drupalitas kontor

Konstnär Ebba Strid Udikas är kvinnan bakom det nya väggmonterade konstverket Under träden på Strandvägen. Spännande , tankeväckande och väldigt dekorativt är några av omdömena om projektet.

Den väggfasta installationen är gjord i böjlig plåt och här och var sitter små instuckna papperslappar med citat från personer som har tyckt till om Stockholms fina paradgata; Strandvägen.